Knivskida.. igen

 
Min tredje knivskida. Brorsan fick ju en liknande i julklapp, och tydligen uppskattades den för jag fick inom kort en beställning från en av hans militärkollegor. Önskemålet var alvisk design och jag ska vara ärlig och säga att jag var lite tveksam till om det inte skulle se fånigt ut med ett så "fint" mönster till en maffig kniv. Men jag tycker faktiskt att det ser bra ut! Dock var jag lite ringrostig efter det långa hantverksuppehållet.. Det i kombination med att vissa av de nya verktygen fungerar helt annorlunda från de förra, gjorde att jag bestämde mig för att börja om helt när jag skurit ut mönstret och skulle börja punsa. Är man perfektionist så är man...
 
Men nu är den alltså (nästan) klar och är redo att skickas iväg. Det ska på en liten rem uppe vid handtaget bara, så att kniven sitter ännu lite säkrare. Åh! Vad det är roligt att vara igång igen! Jag har så mycket jag vill och ska göra!
 
Förresten, på dessa bilder skymtas även en del av mitt nya skrivbord, det som jag byggde av gamla plank. Jag börjar få det riktigt mysigt här hemma!
 
 

Svärdsbälte

 
Jag har varit så dålig på att visa mitt hantverk på sistone.
Här är i alla fall bältet till mitt svärd som jag gjorde för typ...tre-fyra månader sedan...
 
Jag vet inte om jag är så nöjd med upphängningen av svärdet... Det kändes bra när jag provade ut det till häst men därefter har jag aldrig riktigt fått det att sitta lika bra igen. Kanske är det bara en vanesak. Men jag skulle i alla fall vilja göra en skida utan trä också, för att se om det blir någon skillnad, och då även fästa det mer intill kroppen.
 
Men - här har ni själva bältet i alla fall!
 

Lindormen

 
Det här är inte vem som helst, utan det är vackra Lois i mitt allra första beställningsträns! Vilma ville ha ett träns som matchar hennes lindorm-bett och jag fick äran att tillverka det. Mönstret har Vilma till väldigt stor del designat själv och jag måste säga att det är en grymt snygg design. Väldigt roligt att göra i läder!
 
Att göra ett träns och helt utgå från de mått man fått utan att ha möjlighet att gå ut till hästen och prova under arbetets gång var en utmaning för mig. Det här är ju det fjärde tränset jag gjort så det krävs ju lite mer innan jag får in rutinen på det. Men det passar ju som synes alldeles utmärkt och Vilma är nöjd, så då är jag nöjd!
 
 
Bilderna är tagna av Kristine Wie Christensen och Vilma. Jag jobbade som ett djur för att hinna göra klart tränset tills i fredags, då jag skulle ner till Stall Haväng där Vilma jobbar. Jag ville så gärna se det på Lois live och eftersom jag ändå skulle till Haväng för att delta på kurs var det ju det utmärkta tillfället att leverera det.
 
Kursen berättar jag nog mer om i ett annat inlägg. Det var Arne Koets som var på besök i Sverige igen och den här gången hade jag med mig Conny. Jag har svävat på moln sedan i lördags! Jag är så stolt så stolt så stolt över min ljuvliga lilla krigarhäst. ♥

Million Dollar Bridle

 
Att ha en häst i format "tillräckligt stor för att kunna tas för ståtlig springare, men lite för liten för att kunna bära upp träns i normalstorlek", det är inte lätt det. Jag har lagt några papp genom åren på fancy träns till Conny, som sedan visat sig vara precis lite för stora. Sådär så att han bara försvunnit bakom överblivna remmar istället. Och så har Leia fått ta över dem istället...
 
Men nu har min lilla pärla ett alldeles eget! His, his own, his precious!!
 
Det här är helt klart min pråligaste kreation hittills. Ornamenten är bland annat beställda från Frankrike och allt utom tyglarna är dubbelsytt. Det har varit helt igenom tokroligt att arbeta med detta! Inte alls jobbigt som jag hade trott, utan jag har verkligen njutit ordentligt medans jag jobbat.
 
Min utmaning när jag designade detta var att göra något som är "over the top", blingbling overload, kungligt och fancy som bara tusan - MEN utan att täcka Connys fina ansikte helt. Jag måste säga att jag tycker att jag lyckades väldigt bra. Det ska bli sååå spännande att se detta på honom när han gjort sig av med allt fluff som för närvarande döljer precis alla former i ansiktet, haha...
 
Så nu har han ett fungerande träns. Nästa steg blir remmar till ett hackamore, så att vi kan använda det bettlöst också. Självklart med blingbling det också... ;) Och så har jag blivit väldigt sugen på att sy ett matchande schabrak... förutom att jag nu också ska börja på min medeltidsinspirerade fantasy warrior ranger kind of outfit, som kommer att bli en hel del sömnad det också.. Aahhh, så mycket att göra!!
 

Naturen in i verkstaden

 
Åh jag tycker att våra nya verktygsställ är så himla fina. Tidigare hade vi alla punsar i ett läderfodral, som behövde rullas upp och tog upp mycket plats på bordet, så jag har länge tänkt att vi ska göra såna här istället. Och det blev så bra! Det är mycket mer praktiskt eftersom verktygen kan stå framme hela tiden, och så är det snyggt!
 
Hållaren för nålar köpte jag på Tjolöholms julmarknad förra året, den är egentligen till för tandpetare men jag tänkte genast att den hade varit utmärkt för nålar. Renhorn är det. :)
 
Ja, här ser ni också en (liten) del av alla verktyg vi använder i läderhantverket. En himla massa olika punsar, svirvelkniv och hålgafflar. Utöver detta har vi lådor efter lådor med hammare, sylar, kantskärare, linjal, saxar, knivar, nitar, håltång, vaxad tråd, remskärare, spännen, ringar, pennor och så vidare. Det behövs en jäkla massa verktyg för att kunna göra ett bra arbete!
 

Att klä om ett svärdshandtag...

... är inte något jag funderat särskilt mycket på att göra förr. Men så gjorde jag ju en svärdsskida till mitt svärd, och tyckte plötsligt att det befintliga handtaget såg alldeles förskräckligt billigt och plastigt ut. Så utan att tänka något vidare på det slet jag upp det och skalade av lager på lager tills jag nått själva stålstommen.
 
(Här ska det egentligen ligga en bild på detta, men då jag inte alls tänkte på att fota under processen kan ni klicka HÄR om ni är nyfikna på hur ett svärd ser ut utan klätt handtag.)
 
Sen, eftersom jag tydligen (vilket jag fått bevisat för mig under alla mina hantverksprojekt) inte är en person som tycker om att göra det lätt för mig, skulle jag då komma fram till hur jag kunde bygga upp en helt ny form på handtaget. Jag var inte alls förtjust i den knubbiga form det hade tidigare. Så jag bestämde mig för att den skulle vara välvd. Allra tjockast nere vid parerstängerna, sedan smalna av och därefter åter välvas utåt på mitten, för att sedan smalna av upp mot pommeln. Alltså var jag tvungen att komma på ett sätt att kunna bygga detta steglöst så att det blev snyggt. Sjukt enkelt... Eller inte.
 
Slutligen blev det till att vi (ja, för i vanlig ordning hade jag hjälp av Jakob som är lagd åt det lite mer praktiska hållet) virade en lite halvtjock tråd runt handtaget för att bygga formen. Det gick åt en del tråd... Men bra blev det! När jag var nöjd med tjockleken avslutade vi med tejp för att få en jämnare yta och så limmade jag på tunna läderbitar vid pommel, mitten och parerstängerna som risers (för att få lite struktur - ni ser tre stycken såna på det gamla handtaget också). Därefter var det dags att klä med skinn.
 
 
Jag dränkte skinnet i vatten, lät det ligga några minuter och sedan fick jag sträcka och gnugga det runt handtaget så gott jag kunde för att få det att sitta riktigt tight. Och sedan plocka loss igen, smeta på lim och så på med det igen för att slutligen sys ihop på baksidan. För att se till att allt hölls på plats ordentligt och verkligen trycktes in vid mina risers virade vi tråd runt alltihop och lät det sedan ligga på tork över natten.
 
När jag virade bort tråden dagen efter såg det ut så här:
 
 
Inte supersnyggt. Nu skulle det ju ändå färgas efteråt, men jag ville gärna få bort ränderna som tråden gett. Så det var bara till att blöta upp igen och sedan gnugga, gnugga, gnugga med en trasa för att jämna till ytan. Jag drog med mig lite färg i processen, men det gjorde ingenting eftersom det som sagt skulle på ny färg. Tvärtom tror jag att det var bra att rugga upp den gamla färgen lite, för att den nya lättare skulle fästa. Jag var i alla fall sjukt nöjd med formen! Det syns inte så tydligt på bilderna att det är välvt, men hela svärdet fick en ny karaktär.
 
När jag skulle färga visade det sig att skinnet (som alltså redan var färgat med något annat - vi har inget naturfärgat skinn) stod emot färg med alla krafter. Men jag gav inte med mig och efter ca tio lager narvsvärta började det se bra ut. Det blev ingen fläckfri, jämn färg, men jag tycker ärligt talat att det passar in med lite "flaws". Det är ju ändå inget prydnadssvärd utan ett som faktiskt ska användas och slitas.
 
Det visade sig vara sjukt svårt att få fram korrekt färg på bilderna, men det får väl vara så då. Så här blev det tillslut!
 

Snyggare svärdsskidor har aldrig skådats

 
Min väpnare är tuffare än din väpnare.
Här har vi dem då, de färdiga svärdskidorna! Eller, nästan färdiga i alla fall. Det ska på remmar för att kunna hängas i bältet, och så ska vi väl göra speciella bälten också. Men grundjobbet är ju gjort i alla fall! Och vi är så jäkla nöjda.
 
Jag måste verkligen säga ett stort tack till Jakob, för all hjälp och alla idéer! Jag har gjort allt arbete (utom träkärnorna) själv, men jag hade verkligen inte lyckats bygga ihop det här utan honom. Och tack för att du tar det med sådan ro när jag flippar ur eller drappas av en frustrations-jag-går-och-dränker-mig-dipp. Hehe.
 
Det enda som är lite synd är ju att jag nu inser att jag måste klä om handtaget på svärdet också, för att matcha bättre. Fast visserligen, det kan ju bli rätt kul det också...
 
Så här är de - the most epic scabbards evvaahhh!
(ja, det finns ett oblygsamt mått belåtenhet där)
 

Skapandet av svärdsskidan

 
Alltså vet ni vad vi har gjort?
Titeln och bilden här ovan kanske eventuellt redan lett er in på rätt spår, men ja, det stämmer, vi har gjort varsin svärdskida! Med träkärna och allt! Träprylarna är helt och hållet Jakobs förtjänst, det är han som köpt trä och måttat och karvat ur dem och limmat ihop och allt. Där uppe ser ni Jakobs skida helt klar, och så min som hade själva formandet av utsidan kvar att göras. Schjukt schnyggt, intesant?!
 
 
Så snart träkärnorna var klara kunde vi måtta omkretsen och skära ut lädret. Sedan det roligaste av allt - designa! En sån här hästfläta har jag ju gjort tidigare på min knivskida och jag tycker det är så snyggt att jag bestämde mig för att kallhjärtat kopiera mig själv. Fast vara lite mer noggrann och detaljerad den här gången.
 
Sen mitt i allt när jag suttit i ett par timmar och slitit mitt hår i frustration över att få flätan jämn och hästen att se rå ut men inte för rå men inte heller alldeles för ponnyig, så insåg jag att jag glömt det där med hur jag ska hänga svärdet i bältet. Det vill säga, att jag kanske inte kunde ha flätan där jag tänkt mig och därmed behöva sätta den längre ned på skidan, vilket skulle innebära att jag behövde rita om hela jäkla spektaklet. Jag kanske verkar som en balanserad person som tar det mesta med ro (eller så uppfattas jag inte alls som sån, vad vet jag) men när jag kommer på att jag klantat mig med sånt här, då blir jag fan purken. Riktigt lack till och med.
 
Efter att ha skällt på mig själv i någon timme, och efter att Jakob försökt komma med konstruktiva lösningar för hur jag kunde förminska det jag redan ritat, så utbrast jag "Näevetduvad, det får fan lösa sig!" och så satte jag mig och skar ut min vackra ponnyfläta i lädret. Det fick bli som det blev.
 
 
 
När man skurit alla linjer är det dags för det bästa i processen - att börja leka med stämplar. Att se sin kreation få liv ur lädret, med skuggor och upphöjningar, det är häftigt det. Plötsligt var jag inte purken längre. SÅ SNYGGT!!
 
 
Det där var ju visserligen bara en liten del av skidan. Jag hade fortfarande en stor del kvar att göra och jag tänkte inte lämna många tum odekorerade! Jag bannade mig själv lite över att jag gjort ett så "slutet" mönster upptill, för det skulle bli svårt att väva in något där. Men jag var för nöjd med hästen för att bli nämnvärt irriterad på mig själv.
 
Tillslut blev det ytterligare en fläta. Och så följde ungefär ett dygn av velande innan jag kom på hur jag skulle göra i mitten. Skulle jag sätta dit några nitar? Låta bältesremmen vara enda dekorationen? Punsa någon typ av sol?
 
Till slut väckte min mor idén om någon form av keltisk knut, och så fick det bli. Det var precis den lilla detaljen som fattades för att göra skidan komplett!
 
 
Det var ett nervöst ögonblick att sätta färg på spektaklet, men jag hade inget att oroa mig för. Det blev hurjäklabrasomhelst. Sedan återstod bara att nita fast hällor för bältesremmarna, slå hålen och börja sy. Det var också lite smånervigt, eftersom jag inte visste om mitt mönster skulle hamna alldeles på sniskan eller om lädret rent av inte skulle nå runt träkärnan.
 
Sååå... Hur blev det då?
Ja.. To be continued...

Flaskhållare

 
Igår blev jag plötsligt träffad av en kreativitets-blixt! Jag var tvungen att göra något! Så efter lite klurande och pinterestande kom jag fram till att en flaskhållare är något jag kan ha nytta utav. Jag är så dålig på att ha med mig vatten när vi är iväg på marknader, så kan jag hänga en flaska från bältet borde det bli lättare. Och då, självklart, ska man göra det med stil. ;)
 
Jag är lite mättad på vikinga-grejer och har på sistone känt mig mer dragen till medeltid. Och så var jag sugen på att testa att jobba med olika färger och pensla på. Så då blev det en sån häringande. :) Jag var SJUKT nöjd när jag hade skurit ut och började banka!! - Vilken konstnär du är, Norah! tänkte jag medan jag höll på. Sedan drog jag fram färgerna och började måla... Haha katastroooooof. Min fina hjort blev plötsligt en hemsk demon med nattsvarta ögon. :((
 
... Men nu har jag börjat vänja mig. Och jag skar lite i den svarta färgen för att i alla fall få lite blänk i ögonen, och då såg det bättre ut. Så överlag, med tanke på att det här är HELT olikt allt annat jag gjort, så får jag ändå säga att jag är ganska nöjd!

Knivskida

 
Min julklapp till storebrodern. Vi får hoppas att han mot förmodan inte läser min blogg, hehe... Jag är ju en sådan självkritiker så jag är inte helt nöjd, men den var himla rolig att göra!

Dubbelsydd lädergrimma

 
I helgen var jag och Leia iväg på clinic i beriden stridskonst med Arne Koets. Vansinnigt inspirerande! Även om det inte riktigt blev som jag tänkt mig så är jag ändå glad att vi åkte, för det behövde vi.
 
Jag har en period känt att Leia nog inte är den bästa hästen för mig att rida, då hennes rörelsemönster och framförallt kroppsform ofta gör att jag får väldigt ont i mina höfter och knän. Jag har ju mina problem med kroppen och Leia har sina och tillsammans blir det helt enkelt inte jättebra... Så det jag kommit fram till nu efter helgen är att det där med "riktig" dressyr får vi lägga på hyllan, vi kan helt enkelt inte hjälpa varandra rent fysiskt där. Jag har inte möjlighet att arbeta med min egen kropp på ett sånt sätt som Leia behöver för att jag ska kunna föra henne. Så hädanefter blir det frihetsdressyr för vår del. Där kan jag mer ta ett steg tillbaka och låta Leia bestämma vad hon vill visa för mig, och det belastar inte främst min kropp alls på samma sätt. Vet vet, kanske kan vi en dag ta upp dressyrridningen igen men just nu är vi inte redo för det.
 
I vilket fall, helgen var otroligt härlig ändå och jag fick mycket med mig därifrån. Vad fasen - jag fick puckla på Jakob med ett svärd i händerna så hur kan jag INTE vara nöjd!! ;) ;) Nej men skämt åsido, det blev träning i ground combat och allt det jag lärde mig i ridningen kan jag plocka med mig till dressyren med Conny (som jag är sååå inspirerad att ta upp igen) så det var absolut valuta för pengarna.
 
 
Okej, snacka om att flumma iväg ordentligt... Jag skulle ju bara visa upp Leias nya grimma, hahaha! Vad jag skulle komma till var att jag vetat att jag ville ha en ny grimma klar till clinicen, men ändå drog jag ut på tiden och fick panikjobba med den sista veckan. Mina fingrar blödde efter att ha behandlat alla remmar och dubbelsytt nästan hela grimman... Men efter massor av slit blev den klar och den blev precis så rå som jag hade tänkt mig. Inspirationen var Bregos grimma, men sedan blev själva dekorationerna mer dvärginspirerade. Den passar Leia som handen i handsken!
 
Näst på tur i hantverksboden står en remake av halsringen jag gjorde, då den blev stulen av Lucy som vann den. Det blir också mycket jobb, men samtidigt ser jag fram emot att få rätta till alla misstag jag gjorde med den förra. Sedan ska det bli lite nytt till Conny tänkte jag, och en sele till Iso...
 

Milt hackamoreträns

 
Klart att Kapten Con ska ha ett handgjort träns, han också! Jag har länge stört mig på att jag inte haft något bra huvudlag för våra uteritter. Helst kör vi såklart utan någonting på huvudet alls, men jag brukar ändå vilja ha något där för säkerhets skull. Vi har varierat mellan vanligt fulhackamore, hans barockhackamore, stallgrimma, repgrimma... Bett finns det ju ingen som helst anledning att ha när vi är ute sådär men alla våra bettlösa känns så klumpiga på Conny, hans fina lilla huvud drunknar liksom i alla remmar.
 
Först var jag sugen på att göra något liknande Maximus träns, men jag gillar inte riktigt hur nackstycket glappar när man tar i tyglar fästa på sidorna sådär, om de bara sitter i en typ ring. Men så hittade jag dessa hackamoreskänklar, som är lite kortare än de snirkliga men ändå stiliga... och därifrån rullade resten av designen liksom bara på. ;) Det slutare i ett milt, slankt hackamore med enkla sniderier och tunna remmar. Tjusigt, men inte för mycket. Jag är riktigt nöjd, och det här är ett sånt träns som jag tror bara kommer se bättre ut efter att ha utsatts för svett, regn, lera och allt annat våra vilda ridturer bjuder på.
 

Believe in your dreams. They were given to you for a reason.

 
En liten förhandsvisning på de nya bilderna som Miina Anahita tog på oss i förra veckan. De är magiska. Jag steg upp kl 04.20 på morgonen, hämtade Miina på stationen vid 05.10 och kl 06.15 gick vi upp mot skogen för att fotografera i morgonljuset. Och oj vad det var värt det! Vi körde dessutom med färgade rökpatroner, något jag varit lite skeptisk till förut... Men som visade sig verkligen vara kronan på verket här i vår lilla ljung-glänta ute i skogen.
 
Så ja, stay tuned för resten.. :) På den här bilden ser ni också det nya tillskottet till Leias träns; ett hackamore. Skänklarna är flera år gamla och alldeles böjda och fula, men jag har beställt nya som ska byta ut dem. Så roligt att kunna använda hennes fina träns numer även utan bett! För närvarande håller jag på med ett träns till Conny också, lite nättare och diskretare än det här men som jag tror kommer passa honom perfekt.

Den mest perfekta lilla kniven

 
Om ni bara visste som jag letat efter en sån här kniv. Överallt tyckte jag, men ingenstans fanns Den som jag ville ha... tills jag plötsligt sprang på en hel hög i Visby och det istället blev svårt att välja vilken jag ville ha. Men tillslut blev det den här skönheten och jag tycker att den är så fiiin så fiiin.
 
Självklart skulle den ha en passande skida också. Läderbiten har jag haft utskuren i några veckor nu, men inspirationen till att börja designa den har inte kommit till mig. Förrän igår, då jag satt hela dagen och skissade, ritade hästhuvuden och slet mitt hår av frustration för att få det att mynna ut i en snygg fläta. Men tillslut så och ååhh vad bra det blev! Väldigt mycket Rohan-stil på den, precis som min bältesväska så det passar ju himla fint ihop.
 
Sedan ville jag ha någon annan detalj än vanligt läderband att hänga den i och jag kom på att en fläta av hästtagel hade passat bra. Så Leia fick donera och det blev riktigt bra tillslut, även om tagel minst sagt kan vara lite bökigt att hantera när det inte sitter fast på en hästkropp utan kan spreta vilt åt alla möjliga håll. Jag ska nog trimma tofsen lite, men tillsvidare är jag riktigt nöjd!
 

Broderad hätta

 
Ja men se där, brodera gick ju det också. ;) Och jag har faktiskt haft riktigt kul medan jag hållt på! Att sy fast innertyget (tunt ljuvligt ylle) var ett mindre skojigt projekt men broderiet har jag verkligen njutit av att arbeta med. Så härligt att bara sätta sig med hättan i knät, stänga ute omvärlden ett tag och låta nålen gå in och ut genom tyget.
 
Jag ska vara ärlig och säga att jag inte är helt nöjd med hur passformen på själva hättan blev. Tycker att den sitter lite konstigt över axlarna och huvan blev större än jag tänkt mig. Känner mig lite som en hund med en sån där strut över huvudet, haha! Fast å andra sidan så är det väl ganska svårt att få en hätta att sitta helt bra, det är ju ändå någon form av "halv-plagg".
 
Med huvan nere ser det tjusigt ut i alla fall, och broderiet är jag riktigt glad i!
 
 
Här ser man det nya blinget till hängselkjolen, de två pärlbanden. Nästa steg är att hitta fina spännbucklor att sätta vid hängslena, men det är ingen brådska. De är ju inte billiga direkt...
 

Halsring

 
Den första grejen jag gjorde för någon annan. När jag fick 100.000 följare på instagram gjorde jag en Giveaway på både instagram och facebook, och gav någon chansen att vinna den här halsringen. Jag är väldigt nöjd med den! Även om den såklart har sina småmissar här och var - men så är det ju med hantverk. :)
 
Det blev Lucy från Surrey, England som vann den och det känns så knäppt (men fantastiskt roligt) att det som jag la ner så mycket tid och omtanke på nu plötsligt pryder en häst i ett helt annat land!
 
(Tack Lina för några av bilderna)
 

Riddarhästen


Sen sa det krasch



Gårdagens look. Jag har velat ha en till klänning till Visby, för med tanke på att det var cirkus trettio grader varmt förra året kände jag att det skulle bli lite väl varmt att promenera omkring i dubbla klänningar varav den ena är ylle.
 
Så jag slängde ihop denna här kreationen förra veckan, och trots allt blev jag nöjd! Det är så mycket mugglar-stil på den så det är inte klokt, med inte en enda handsöm och dragkedja (!) i midjan. Men den sitter riktigt bra och blev snygg!
 
Just nu är jag lite krypling... Jakob och jag tränade på ett nytt akro-lyft igår och jag föll rätt på armen. Kan inte riktigt använda den som jag borde - tror den gick ur led, känns som det... Hurra för mig!! Men men, shit happens. Här är en bild från igårkväll när Jakob körde lite eldshow nere på stranden. :)
 



There is a legend; that fallen knights return as great horses

 
Så här är det då - tränset från mina drömmar. WOW!!! vad jag är glad i det. :D
 
Gudarna ska veta att jag inte hade det lätt under skapandet av denna goding... Jag har sytt skölden fel och fått sprätta ett antal gånger, nitat fast ett spänne åt fel håll (och att öppna upp en nit är inte det enklaste man kan göra), sluntit med kniven på flera läderbitar och därmed gjort dem oanvändbara, glömt att spegelvända designen och plötsligt suttit med två "vänsterskor", färgat med fel färg OCH så vidare...
 
Men allt blod, svett och svordomar lönade sig tillslut för jag lyckades färdigställa det och det blev så BRA! Och det gör Leia en sån enorm rättvisa, det plockar fram alla hennes finaste drag! Och det blev en alldeles perfekt ton i färgen och aaahhh - ni får stå ut med en liten bildbomb (det kommer dessutom fler bilder i ett annat inlägg...) för jag är KÄR i detta träns. Och att JAG skapat detta, det går inte att förstå!
 
 

Telefonväska

 
Här tillverkas det på löpande band! Senaste prylen är inget mindre än mitt absoluta drömträns... Men det förtjänar ett eget inlägg. ;) Först har vi här ytterligare en bältesväska, den här gången till min telefon. Då jag ju har en hästväska ville jag ha något med varg-association, men jag hade inte utrymme (eller tålamod..) att karva en bild av en varg. Så det fick bli en vargtass! Inte jättetydligt kanske, och jag kom på först efteråt vad jag skulle ha gjort för att gjort det bättre. Men men, jag är nöjd i alla fall. :) Skinnet på sidorna var ett litet helvete att få fast.. Men det gick, och det blev bra!

Tidigare inlägg