Million Dollar Bridle

 
Att ha en häst i format "tillräckligt stor för att kunna tas för ståtlig springare, men lite för liten för att kunna bära upp träns i normalstorlek", det är inte lätt det. Jag har lagt några papp genom åren på fancy träns till Conny, som sedan visat sig vara precis lite för stora. Sådär så att han bara försvunnit bakom överblivna remmar istället. Och så har Leia fått ta över dem istället...
 
Men nu har min lilla pärla ett alldeles eget! His, his own, his precious!!
 
Det här är helt klart min pråligaste kreation hittills. Ornamenten är bland annat beställda från Frankrike och allt utom tyglarna är dubbelsytt. Det har varit helt igenom tokroligt att arbeta med detta! Inte alls jobbigt som jag hade trott, utan jag har verkligen njutit ordentligt medans jag jobbat.
 
Min utmaning när jag designade detta var att göra något som är "over the top", blingbling overload, kungligt och fancy som bara tusan - MEN utan att täcka Connys fina ansikte helt. Jag måste säga att jag tycker att jag lyckades väldigt bra. Det ska bli sååå spännande att se detta på honom när han gjort sig av med allt fluff som för närvarande döljer precis alla former i ansiktet, haha...
 
Så nu har han ett fungerande träns. Nästa steg blir remmar till ett hackamore, så att vi kan använda det bettlöst också. Självklart med blingbling det också... ;) Och så har jag blivit väldigt sugen på att sy ett matchande schabrak... förutom att jag nu också ska börja på min medeltidsinspirerade fantasy warrior ranger kind of outfit, som kommer att bli en hel del sömnad det också.. Aahhh, så mycket att göra!!
 

Naturen in i verkstaden

 
Åh jag tycker att våra nya verktygsställ är så himla fina. Tidigare hade vi alla punsar i ett läderfodral, som behövde rullas upp och tog upp mycket plats på bordet, så jag har länge tänkt att vi ska göra såna här istället. Och det blev så bra! Det är mycket mer praktiskt eftersom verktygen kan stå framme hela tiden, och så är det snyggt!
 
Hållaren för nålar köpte jag på Tjolöholms julmarknad förra året, den är egentligen till för tandpetare men jag tänkte genast att den hade varit utmärkt för nålar. Renhorn är det. :)
 
Ja, här ser ni också en (liten) del av alla verktyg vi använder i läderhantverket. En himla massa olika punsar, svirvelkniv och hålgafflar. Utöver detta har vi lådor efter lådor med hammare, sylar, kantskärare, linjal, saxar, knivar, nitar, håltång, vaxad tråd, remskärare, spännen, ringar, pennor och så vidare. Det behövs en jäkla massa verktyg för att kunna göra ett bra arbete!
 

Att klä om ett svärdshandtag...

... är inte något jag funderat särskilt mycket på att göra förr. Men så gjorde jag ju en svärdsskida till mitt svärd, och tyckte plötsligt att det befintliga handtaget såg alldeles förskräckligt billigt och plastigt ut. Så utan att tänka något vidare på det slet jag upp det och skalade av lager på lager tills jag nått själva stålstommen.
 
(Här ska det egentligen ligga en bild på detta, men då jag inte alls tänkte på att fota under processen kan ni klicka HÄR om ni är nyfikna på hur ett svärd ser ut utan klätt handtag.)
 
Sen, eftersom jag tydligen (vilket jag fått bevisat för mig under alla mina hantverksprojekt) inte är en person som tycker om att göra det lätt för mig, skulle jag då komma fram till hur jag kunde bygga upp en helt ny form på handtaget. Jag var inte alls förtjust i den knubbiga form det hade tidigare. Så jag bestämde mig för att den skulle vara välvd. Allra tjockast nere vid parerstängerna, sedan smalna av och därefter åter välvas utåt på mitten, för att sedan smalna av upp mot pommeln. Alltså var jag tvungen att komma på ett sätt att kunna bygga detta steglöst så att det blev snyggt. Sjukt enkelt... Eller inte.
 
Slutligen blev det till att vi (ja, för i vanlig ordning hade jag hjälp av Jakob som är lagd åt det lite mer praktiska hållet) virade en lite halvtjock tråd runt handtaget för att bygga formen. Det gick åt en del tråd... Men bra blev det! När jag var nöjd med tjockleken avslutade vi med tejp för att få en jämnare yta och så limmade jag på tunna läderbitar vid pommel, mitten och parerstängerna som risers (för att få lite struktur - ni ser tre stycken såna på det gamla handtaget också). Därefter var det dags att klä med skinn.
 
 
Jag dränkte skinnet i vatten, lät det ligga några minuter och sedan fick jag sträcka och gnugga det runt handtaget så gott jag kunde för att få det att sitta riktigt tight. Och sedan plocka loss igen, smeta på lim och så på med det igen för att slutligen sys ihop på baksidan. För att se till att allt hölls på plats ordentligt och verkligen trycktes in vid mina risers virade vi tråd runt alltihop och lät det sedan ligga på tork över natten.
 
När jag virade bort tråden dagen efter såg det ut så här:
 
 
Inte supersnyggt. Nu skulle det ju ändå färgas efteråt, men jag ville gärna få bort ränderna som tråden gett. Så det var bara till att blöta upp igen och sedan gnugga, gnugga, gnugga med en trasa för att jämna till ytan. Jag drog med mig lite färg i processen, men det gjorde ingenting eftersom det som sagt skulle på ny färg. Tvärtom tror jag att det var bra att rugga upp den gamla färgen lite, för att den nya lättare skulle fästa. Jag var i alla fall sjukt nöjd med formen! Det syns inte så tydligt på bilderna att det är välvt, men hela svärdet fick en ny karaktär.
 
När jag skulle färga visade det sig att skinnet (som alltså redan var färgat med något annat - vi har inget naturfärgat skinn) stod emot färg med alla krafter. Men jag gav inte med mig och efter ca tio lager narvsvärta började det se bra ut. Det blev ingen fläckfri, jämn färg, men jag tycker ärligt talat att det passar in med lite "flaws". Det är ju ändå inget prydnadssvärd utan ett som faktiskt ska användas och slitas.
 
Det visade sig vara sjukt svårt att få fram korrekt färg på bilderna, men det får väl vara så då. Så här blev det tillslut!
 

On the road again

 
Igår packade vi sadelväskorna och drog iväg på en riktig långtur. Sex timmar var vi ute. Fast ett antal av dem spenderade vi på varsin filt (jag snodde Connys sadelunderlägg) med korv och marshmallows spetsade på pinnar. En sprakande eld, nötter i hemmagjorda skinnpungar, Iso som strosade omkring och ljudet av hästarna som stod bundna vid varsitt träd. På en udde vid en frusen sjö långt ute i skogen. Alldeles, alldeles underbart!
 
PS 1: Om ni undrar hur man får sin ponny att se ut som min så ska man först låta honom bli lite lagom svettig, sedan låter man honom rulla sig sju gånger på det allra jordigaste stället i skogen. Det värsta tvättar man sedan bort med lite snö och därefter är man klar! Helt vansinnigt fashionabelt.
 
PS 2: Ni ser skymtar av samma ponnys nya grimma. Den blev väldigt fin men visade sig dessvärre vara lite för stor, så den är hemtagen igen för att få kortare sidostycken.
 
PS 3: Även den stora svartas grimma ska modifieras en aning. Mitt i idyllen när vi satt och pysslade med elden såg vi nämligen hur den stora svarta lugnt strosade iväg genom skogen, alldeles naken. Hon hade på något vänster lyckats dra grimman över öronen och tänkte ta en promenad på egen hand. Hon var dock inte så svår att få fatt i igen, som tur var.