If flowers can teach themselves how to bloom after winter passes, so can you

 
 
Ligger inne sjuk, så Pinterest är min bästa vän just nu. Här är några av mina senaste pins! Om det finns en plats på nätet jag skulle vilja hoppa in och leva i, så är det min Pinterest.

How lovely the silence of growing things


I need freedom now, and I need to know how to live my life as it is meant to be

 
En helt magisk solnedgång och jag njöt av den på bästa sätt - med mina favoritkompanjoner. Att dundra fram genom skogen med fingrarna inflätade i Connys böljande man och med Iso spurtande framför oss... den känslan är liksom så fantastisk att jag har svårt att förstå att jag upplever det där och då. Tack, mina fina vänner, för att ni låter mig dela den här världens magi med er. ♥

Bokskogar och gofika

 
Idag blev det en kort roadtrip till Grindmossens Café i Fotskäl. Där är så himla fint, både vägen dit genom bokskogar och över böljande fält och så själva fiket. En liten, röd, väldigt svensk stuga intill vägen med omaka porslin och gammeldags läskedrycker och äkta svensk husemanskonst och bakverk. Ja och så dussintals med motorcyklister förstås, som vallfärdat till Grindmossen för att njuta av påsksolen.

Within you there is a stillness and a sanctuary to which you can retreat at any time

 
Som jag har bråkat med det här filmklippet. Under en lycklig period i mitt liv hade jag Adobe Premier att redigera filmer med, men det programmet har nu slutat att fungera. Så jag är fast med Movie Maker, och jag är full av avsky. Haha... Efter att ha suttit ett par timmar och redigerat, för att sedan lägga upp det på youtube, bara för att upptäcka att stora delar av filmen blivit helt svart... Då var det nära att jag hämtade bågen och satte en pil rakt in i datorskärmen. Men efter en god natts sömn var grejerna lite mer samarbetsvilliga tydligen.
 
Jag är inte direkt Legolas-kvick när jag ska ladda om med en ny pil, haha...

She always had that about her, that look of otherness, of eyes that see things much too far, and of thoughts that wander off the edge of the world

 
Då jag nu går med ett skadat knä som hoppade ur led i lördags (varpå friska knät också börjat gnälla eftersom jag kompenserar över på det) och Iso även han blev halt igår, har jag inte varit på mitt mest strålande humör. Rida vågar jag inte då allt annat än rakt ben känns ostabilt och ut och härja i skogen kan vi inte då vargen måste ta det lugnt. Ingen motivationsboost direkt.

Men idag sken solen så efterlängtat så jag sysselsatte mig med något som inte kräver rörelse eller böjda knän - bågskytte! Det var ett tag sedan jag bara stod och tränade på tekniken, så det var härligt. Dessvärre har min måltavla kapitulerat, så tillsvidare får jag skjuta på ett par gamla ensilagebalar istället. Det funkar det med - nästan bättre än tavlan... - men jag drömmer om en riktig halmtavla...
 
I vilket fall hade jag en riktigt bra känsla idag och pilarna satte sig tätt ihop varje omgång. Ja, förutom när den starka vinden tog tag i en av dem, skickade den över balarna och långt iväg på fältet. Spårlöst försvunnen. Attans, inte igen...
 
 
Det är verkligen rofyllt att bara stå där med vinden som sliter i håret, solen mot kinden och bågen i händerna. Då trivs jag. Mina tre vackra hästar stod dessutom på andra sidan ån och betade fridfullt - om jag la huvudet på sned och kisade kunde jag nästan låtsas att jag var i Rohan. ;) Det vore något...
 
Jag som är en sådan drömmare råkar ofta ut för att småsaker får tankarna att fladdra iväg på äventyrslystna vingar. Ett armband påminner om en rustningsdel, små flätor i vindslitet hår berättar sagor om vikingar, en mur i skogen vittnar om svunna tider... Det vore väldigt intressant att betrakta mina tankegångar utifrån någon gång - undrar om man hade hängt med?!
 

Kan jag inte vara bäst ska jag i alla fall vara snyggast

 
När det låg en liten lapp i brevlådan att det kommit ett paket till posten, blev jag genast spänd. Men inte kunde det väl vara... Men JOO! Mitt koger! Hela vägen från Ukraina!! Jag väntade mig det inte på länge än, så detta var verkligen en trevlig överraskning.
 
Egentligen rekommenderas höftkoger för beridet bågskytte, och det är säkert mycket mer praktiskt och smidigt. Men det skiter jag i. För kan jag inte vara bäst, ja då ska jag i alla fall vara snyggast! Och det blir jag lätt med det här kogret.
 

She’s a dreamer, a soul-searcher and a wanderer. She drifts along, deep in thought, her mind craving exploration and her eyes telling tales of mysterious adventures.

 
Åh vad jag njuter nu när skogarna sakta fylls av det vita blomhavet. Jag behövde nya buketter till mina vasar, så jag och Iso åkte till Tjolöholm igen och promenerade i slotsskogarna. Så fort det går! Det var exakt en vecka sedan jag var där sist och plockade, och nu hade det gått från några enstaka, ensamma blommor till stora områden med väl utslagna, ståtliga vitsippor.