Hej från Tyskland

En liten hälsning från sagostaden Bückeburg. Tänk att vi skulle ta oss till hovridskolan, min vita springare och jag... Förutom att lära oss mer om den historiska ridkonsten i det fantastiska stenridhuset så strosar vi runt i den magnifika slottsparken. Det känns som att man inte borde vara tillåten att rida här... Men det får man och jag tar vara på varje sekund. På lördag åker vi hem igen.. Tiden går så fort.

 

 

Bucketlist.. check

 
Jag har sett Neuschwanstein!
Det har stått på min bucket list i några år, och i måndags blev det äntligen av. Jag spenderade drygt en vecka i Tyskland och bockade av en massa roliga saker. Bland annat fick jag svängt förbi Bückeburg, dit jag och Conny åker om ganska exakt en månad. Det kändes skönt att få en överblick av stället innan jag kommer med häst - och besöket gjorde mig inte direkt mindre peppad. Åh, vad roligt det ska bli. En otroligt vacker miljö, jag och min bästa vän, fullt fokus på vår personliga utveckling. Jag längtar.
 
Därifrån åkte jag direkt till Arne Koets, min tränare i historisk dressyr och beriden stridskonst. Jag hade bokat lektioner på hans fantastiska, otroligt välutbildade hästar och spenderade tre dagar med absolut nörderi. Jag fick en djupdykning i min sitsträning och chans att ställa alla de där frågor som snurrat i mitt huvud om allt gällande hästar, ridning, fäktning, historia och mycket mer. Så, så, SÅ inspirerande.
 
Från Arne styrdes kosan söderut till strax utanför München, där Kaltenberger Ritterturnier stod på agendan. Mario Luraschi som regisserat föreställningen är stuntryttare och har bland annat jobbat med produktionen av Bröderna Grimm och En riddares historia. Jag hade inte oerhört höga förhoppningar på hästträningen i showen då en del jag sett av Mario tidigare varit lite väl "mycket" för min smak. Men jag ska inte sticka under stol med att det var en häftig show med otroliga hästar! Jag har också haft en längtan om att gå på ett tyskt medeltidsevent då jag fått uppfattningen om att de är bra mycket större och "mer" än här i Sverige. Och jotack, nog var Kaltenberg stort och mycket minsann. Fast jag skulle nog inte kalla det ett medeltidsevent, då det knallade omkring allt från skogsälvor till jutesäckar på området. ;) Men plockar man bort tankarna om att det ska vara vidare historiskt korrekt så var det helt klart ett roligt event.
 
Och så fick jag slutligen besöka slottet Neuschwanstein, som sägs vara inspiration till det typiska Disneyslottet. Inte helt svårt att tänka sig när man ser den vita kreationen med både tinnar och torn. Precis lika fint som jag föreställt mig och landskapet runt omkring var om möjligt ännu mer magiskt! Wow.
 

Workspace

 
Jag är så förälskad i mitt lilla kontor.
Jag har ännu inte ordnat förvaring för all min bokföring osv, så allt det ligger i ett totalt kaos i ett annat rum. Med andra ord kanske jag inte riktigt kan kalla detta för mitt kontor.. än.. hehe. Såå - min.. datorhörna?! Här trivs jag himla bra. Jag mår inte alls bra av stök och oreda, så eftersom jag numer har datorn i mitt sovrum har jag lovat mig själv att jag måste hålla rent och städat. Det är ju såklart lättare när man har ett så här fint skrivbord!
 
Det är alltså inte alls klart än. Jag är på jakt efter en lämplig kista eller liknande att förvara obokförda fakturor i, och en större kista eller litet skåp som kan stå under bordet för alla pärmar m.m. Anslagstavlan ska väl också komma till lite större nytta så småningom - om så bara för att fästa upp inspirerande citat eller så. Just nu sitter där bara en världskarta, där jag pinnat alla platser jag besökt. Det blev rätt många - men jag vill fylla på med mycket mer!
 
Vikingabåten kommer från Handfaste i Gamla stan, kistan från någon medeltidsmarknad, Varbergs skulle jag tro, det svarta ljuset är ett tjärljus som jag köpt på Borgholms Slott, burken är från Milano och trådrullen från Fritsla Tyglager.
Min bakgrundsbild är så klart min vita springare, fotat av Zahlo Foto.
 

Knivskida.. igen

 
Min tredje knivskida. Brorsan fick ju en liknande i julklapp, och tydligen uppskattades den för jag fick inom kort en beställning från en av hans militärkollegor. Önskemålet var alvisk design och jag ska vara ärlig och säga att jag var lite tveksam till om det inte skulle se fånigt ut med ett så "fint" mönster till en maffig kniv. Men jag tycker faktiskt att det ser bra ut! Dock var jag lite ringrostig efter det långa hantverksuppehållet.. Det i kombination med att vissa av de nya verktygen fungerar helt annorlunda från de förra, gjorde att jag bestämde mig för att börja om helt när jag skurit ut mönstret och skulle börja punsa. Är man perfektionist så är man...
 
Men nu är den alltså (nästan) klar och är redo att skickas iväg. Det ska på en liten rem uppe vid handtaget bara, så att kniven sitter ännu lite säkrare. Åh! Vad det är roligt att vara igång igen! Jag har så mycket jag vill och ska göra!
 
Förresten, på dessa bilder skymtas även en del av mitt nya skrivbord, det som jag byggde av gamla plank. Jag börjar få det riktigt mysigt här hemma!
 
 

En sammanfattning

Holy moly vad inte up-to-date den här bloggen är. Jag hade tänkt skriva en utförlig text och gå igenom allt som hänt, men jag gör en sån här liten sammanfattning istället:
 
* Conny har varit upp och ner hela våren. Känns starkare än aldrig förr ena dagen, för att nästa knappt kunna galoppera ordentligt... Vi har kollat igenom honom hos åtminstone ett par olika specialister som vardera hittat en del olika möjliga förklaringar. För närvarande känns han bra men jag är noga med att ta det lugnt med honom.
 
* Vi var iväg på kurs med Arne Koets och jag var stoltare än aldrig förr över min lilla krigare. Han är kanske inte den högst utbildade eller pampigaste hästen, men hjärta och arbetsmoral har han som är svår att mäta sig med.
 
* Jag och Jakob har valt att gå skilda vägar och det har såklart lett till en hel del förändringar. Både bra och dåliga.
 
* I samband med uppbrottet blev jag ju också av med en stor del av alla verktyg då det var Jakob som köpt in dem. Nu såhär två månader senare har jag fortfarande inte fått hem de verktyg jag beställt, och jag håller på att krypa på väggarna av frustration över att inte kunna jobba i läder.
 
 
* Jag tatuerade in sjutton små stjärnor på lite olika ställen på kroppen, så nu har jag sex stycken små svarta bläckisar. Eller ja - 21 stycken om man ska räkna dem separat. Jag kanske visar dem här så småningom. 
 
* Jag har gett mig på träsnideri för första gången och lyckades mot all förmodan tälja en slev. Jag är faktiskt lite stolt. Lite.
 
* Efter drygt ett års funderande har jag bestämt mig för att hitta ett nytt hem till Leia. Anledningarna är delvis privata och jag håller på att bli tokig på alla närgångna frågor jag får av kompletta främlingar på sociala medier, som anser att de känner mig och för den delen min häst. Huvudsaken är att det är inget fel på Leia och mitt hjärta blöder av att ha tagit det här beslutet, men det blir bäst så här. Främst för Leia.
 
* Jag kommer att besöka Tyskland två gånger i år för att utveckla mig i dressyr. Först i juli då jag spenderar tre dagar hos Arne med lektioner på hans hästar, och sedan igen i augusti då jag tar med mig Conny ner till Fürstliche Hofreitschule Bückeburg för en veckas träning.
 
* Jag håller på att omdekorera min lilla lya och är just nu igång med att bygga ett bord. Jag kommer få det så himla mysigt! Men just nu ser det mest halvfärdig ut så jag väntar lite med att visa några bilder.
 
* Conny och jag har haft tre fotograferingar - först med Lina, som jag visade lite bilder från i förra inlägget, sedan blev det repris med Elin för ett par veckor sedan och så var vi iväg till stranden med Zandra i förra veckan. Sagobilderna med Elin kan jag lova är rakt igenom magiska, och strandbilderna som Zandra tog får mig återigen att falla handlöst för min vackra häst.
 
Ja, självfallet har det hänt mer än så här men detta var väl en liten grundläggande genomgång. Det är roligt att se att ni ändå är en ganska stor skara som är här inne och kikar varje dag, trots att uppdateringen varit minst sagt bristfällig på sistone. Här är ett smakprov från fotograferingen vid havet.
 
 

The essential joy of being with horses is that it brings us in contact with the rare elements of grace, beauty, spirit, and fire

 
Vackraste Connyhästen.
Här fångad av Lina Malmqvist. Han är så fin, så fin. Jag har träffat honom nästan varje dag i snart tolv år och ändå blir jag för var möte mer fascinerad av honom. Det är kärlek på riktigt det. På sista tiden har vi verkligen utvecklats som ett team också och lärt oss saker jag bara drömt om tidigare. Denna lilla häst med det stora hjärtat får mig att känna att jag kan och vågar på ett sätt som ingen annan lyckas med! Att han är vacker som en tavla att se på skadar inte heller.

Lil' wolfie


Walpurgis Night

 
Så huuuur nice hade inte vi det på Valborg?!
Massor av plockmat i små fina skålar och Hobbit på TVn. Fest på sagonördars vis! 8D

Foton av Lina Malmqvist. 

Svärdsbälte

 
Jag har varit så dålig på att visa mitt hantverk på sistone.
Här är i alla fall bältet till mitt svärd som jag gjorde för typ...tre-fyra månader sedan...
 
Jag vet inte om jag är så nöjd med upphängningen av svärdet... Det kändes bra när jag provade ut det till häst men därefter har jag aldrig riktigt fått det att sitta lika bra igen. Kanske är det bara en vanesak. Men jag skulle i alla fall vilja göra en skida utan trä också, för att se om det blir någon skillnad, och då även fästa det mer intill kroppen.
 
Men - här har ni själva bältet i alla fall!
 

Säsongen är igång

 
Årets första marknad! ♥
Ale Vikingagård bjöd på en (nästan) lika mysig stämning som förra året. Våren här har ju minst sagt svikit oss hittills och det är så-jäkla-kallt-och-trist ute fortfarande. Vad händer?! Det brukar vara vita mattor och skirt gröna valv ute i skogarna vid den här tiden på året, men i år har björkarna knappt börjat knoppa. Hallååååå - ge oss vår tack!!
 
MEN naturen styr vi ju inte över och med de förutsättningarna så hade vi ändå en jättemysig dag i Ale. Många bra försäljare och en hel del fina kläder på folket. Iso blev som vanligt kallad både varghybrid, köttätande ponny och Direwolf och trots att han vilat från marknadssituationen sedan i höstas så skötte han sig bra.
 
Tack Lina för bilderna på oss, samt trevligt sällskap!
 

Lindormen

 
Det här är inte vem som helst, utan det är vackra Lois i mitt allra första beställningsträns! Vilma ville ha ett träns som matchar hennes lindorm-bett och jag fick äran att tillverka det. Mönstret har Vilma till väldigt stor del designat själv och jag måste säga att det är en grymt snygg design. Väldigt roligt att göra i läder!
 
Att göra ett träns och helt utgå från de mått man fått utan att ha möjlighet att gå ut till hästen och prova under arbetets gång var en utmaning för mig. Det här är ju det fjärde tränset jag gjort så det krävs ju lite mer innan jag får in rutinen på det. Men det passar ju som synes alldeles utmärkt och Vilma är nöjd, så då är jag nöjd!
 
 
Bilderna är tagna av Kristine Wie Christensen och Vilma. Jag jobbade som ett djur för att hinna göra klart tränset tills i fredags, då jag skulle ner till Stall Haväng där Vilma jobbar. Jag ville så gärna se det på Lois live och eftersom jag ändå skulle till Haväng för att delta på kurs var det ju det utmärkta tillfället att leverera det.
 
Kursen berättar jag nog mer om i ett annat inlägg. Det var Arne Koets som var på besök i Sverige igen och den här gången hade jag med mig Conny. Jag har svävat på moln sedan i lördags! Jag är så stolt så stolt så stolt över min ljuvliga lilla krigarhäst. ♥

Million Dollar Bridle

 
Att ha en häst i format "tillräckligt stor för att kunna tas för ståtlig springare, men lite för liten för att kunna bära upp träns i normalstorlek", det är inte lätt det. Jag har lagt några papp genom åren på fancy träns till Conny, som sedan visat sig vara precis lite för stora. Sådär så att han bara försvunnit bakom överblivna remmar istället. Och så har Leia fått ta över dem istället...
 
Men nu har min lilla pärla ett alldeles eget! His, his own, his precious!!
 
Det här är helt klart min pråligaste kreation hittills. Ornamenten är bland annat beställda från Frankrike och allt utom tyglarna är dubbelsytt. Det har varit helt igenom tokroligt att arbeta med detta! Inte alls jobbigt som jag hade trott, utan jag har verkligen njutit ordentligt medans jag jobbat.
 
Min utmaning när jag designade detta var att göra något som är "over the top", blingbling overload, kungligt och fancy som bara tusan - MEN utan att täcka Connys fina ansikte helt. Jag måste säga att jag tycker att jag lyckades väldigt bra. Det ska bli sååå spännande att se detta på honom när han gjort sig av med allt fluff som för närvarande döljer precis alla former i ansiktet, haha...
 
Så nu har han ett fungerande träns. Nästa steg blir remmar till ett hackamore, så att vi kan använda det bettlöst också. Självklart med blingbling det också... ;) Och så har jag blivit väldigt sugen på att sy ett matchande schabrak... förutom att jag nu också ska börja på min medeltidsinspirerade fantasy warrior ranger kind of outfit, som kommer att bli en hel del sömnad det också.. Aahhh, så mycket att göra!!
 

Naturen in i verkstaden

 
Åh jag tycker att våra nya verktygsställ är så himla fina. Tidigare hade vi alla punsar i ett läderfodral, som behövde rullas upp och tog upp mycket plats på bordet, så jag har länge tänkt att vi ska göra såna här istället. Och det blev så bra! Det är mycket mer praktiskt eftersom verktygen kan stå framme hela tiden, och så är det snyggt!
 
Hållaren för nålar köpte jag på Tjolöholms julmarknad förra året, den är egentligen till för tandpetare men jag tänkte genast att den hade varit utmärkt för nålar. Renhorn är det. :)
 
Ja, här ser ni också en (liten) del av alla verktyg vi använder i läderhantverket. En himla massa olika punsar, svirvelkniv och hålgafflar. Utöver detta har vi lådor efter lådor med hammare, sylar, kantskärare, linjal, saxar, knivar, nitar, håltång, vaxad tråd, remskärare, spännen, ringar, pennor och så vidare. Det behövs en jäkla massa verktyg för att kunna göra ett bra arbete!
 

Att klä om ett svärdshandtag...

... är inte något jag funderat särskilt mycket på att göra förr. Men så gjorde jag ju en svärdsskida till mitt svärd, och tyckte plötsligt att det befintliga handtaget såg alldeles förskräckligt billigt och plastigt ut. Så utan att tänka något vidare på det slet jag upp det och skalade av lager på lager tills jag nått själva stålstommen.
 
(Här ska det egentligen ligga en bild på detta, men då jag inte alls tänkte på att fota under processen kan ni klicka HÄR om ni är nyfikna på hur ett svärd ser ut utan klätt handtag.)
 
Sen, eftersom jag tydligen (vilket jag fått bevisat för mig under alla mina hantverksprojekt) inte är en person som tycker om att göra det lätt för mig, skulle jag då komma fram till hur jag kunde bygga upp en helt ny form på handtaget. Jag var inte alls förtjust i den knubbiga form det hade tidigare. Så jag bestämde mig för att den skulle vara välvd. Allra tjockast nere vid parerstängerna, sedan smalna av och därefter åter välvas utåt på mitten, för att sedan smalna av upp mot pommeln. Alltså var jag tvungen att komma på ett sätt att kunna bygga detta steglöst så att det blev snyggt. Sjukt enkelt... Eller inte.
 
Slutligen blev det till att vi (ja, för i vanlig ordning hade jag hjälp av Jakob som är lagd åt det lite mer praktiska hållet) virade en lite halvtjock tråd runt handtaget för att bygga formen. Det gick åt en del tråd... Men bra blev det! När jag var nöjd med tjockleken avslutade vi med tejp för att få en jämnare yta och så limmade jag på tunna läderbitar vid pommel, mitten och parerstängerna som risers (för att få lite struktur - ni ser tre stycken såna på det gamla handtaget också). Därefter var det dags att klä med skinn.
 
 
Jag dränkte skinnet i vatten, lät det ligga några minuter och sedan fick jag sträcka och gnugga det runt handtaget så gott jag kunde för att få det att sitta riktigt tight. Och sedan plocka loss igen, smeta på lim och så på med det igen för att slutligen sys ihop på baksidan. För att se till att allt hölls på plats ordentligt och verkligen trycktes in vid mina risers virade vi tråd runt alltihop och lät det sedan ligga på tork över natten.
 
När jag virade bort tråden dagen efter såg det ut så här:
 
 
Inte supersnyggt. Nu skulle det ju ändå färgas efteråt, men jag ville gärna få bort ränderna som tråden gett. Så det var bara till att blöta upp igen och sedan gnugga, gnugga, gnugga med en trasa för att jämna till ytan. Jag drog med mig lite färg i processen, men det gjorde ingenting eftersom det som sagt skulle på ny färg. Tvärtom tror jag att det var bra att rugga upp den gamla färgen lite, för att den nya lättare skulle fästa. Jag var i alla fall sjukt nöjd med formen! Det syns inte så tydligt på bilderna att det är välvt, men hela svärdet fick en ny karaktär.
 
När jag skulle färga visade det sig att skinnet (som alltså redan var färgat med något annat - vi har inget naturfärgat skinn) stod emot färg med alla krafter. Men jag gav inte med mig och efter ca tio lager narvsvärta började det se bra ut. Det blev ingen fläckfri, jämn färg, men jag tycker ärligt talat att det passar in med lite "flaws". Det är ju ändå inget prydnadssvärd utan ett som faktiskt ska användas och slitas.
 
Det visade sig vara sjukt svårt att få fram korrekt färg på bilderna, men det får väl vara så då. Så här blev det tillslut!
 

On the road again

 
Igår packade vi sadelväskorna och drog iväg på en riktig långtur. Sex timmar var vi ute. Fast ett antal av dem spenderade vi på varsin filt (jag snodde Connys sadelunderlägg) med korv och marshmallows spetsade på pinnar. En sprakande eld, nötter i hemmagjorda skinnpungar, Iso som strosade omkring och ljudet av hästarna som stod bundna vid varsitt träd. På en udde vid en frusen sjö långt ute i skogen. Alldeles, alldeles underbart!
 
PS 1: Om ni undrar hur man får sin ponny att se ut som min så ska man först låta honom bli lite lagom svettig, sedan låter man honom rulla sig sju gånger på det allra jordigaste stället i skogen. Det värsta tvättar man sedan bort med lite snö och därefter är man klar! Helt vansinnigt fashionabelt.
 
PS 2: Ni ser skymtar av samma ponnys nya grimma. Den blev väldigt fin men visade sig dessvärre vara lite för stor, så den är hemtagen igen för att få kortare sidostycken.
 
PS 3: Även den stora svartas grimma ska modifieras en aning. Mitt i idyllen när vi satt och pysslade med elden såg vi nämligen hur den stora svarta lugnt strosade iväg genom skogen, alldeles naken. Hon hade på något vänster lyckats dra grimman över öronen och tänkte ta en promenad på egen hand. Hon var dock inte så svår att få fatt i igen, som tur var.


Drömmare på elitnivå med huvudet ofta uppe bland molnen. Bloggar för att motivera min egen inspiration och filtrera mina fantasier om mytomspunna kungariken och avlägsna tidsepoker. Läs mer om Ailim här.

Med mig på min vandring har jag mina tre hästar som då och då ger mig möjlighet att leka krigare eller alvprinsessa. De är också anledningen till att jag kan arbeta med det jag älskar - som tränare. Vill ni följa mig och hästarna finns vi på Facebook.

Sommaren 2013 blev min livslånga dröm om en hund sann. Detta genom Iso, min vackra, vita, stora isvarg. Han är min ständiga följeslagare och dyker upp här på bloggen titt som tätt.

Headerbilder: Miina Anahita

Mae g'ovannen - Väl mött.


RSS 2.0